Mål 14: Bevara och hållbart nyttja hav, sjöar och marina resurser för hållbar utveckling

Naturskyddsföreningen är väldigt glada för att haven äntligen har fått en plats bland de globala målen för hållbar utveckling. Haven är inte bara oerhört viktiga för mat och försörjning utan också för transporter och turism. I låginkomstländer är många kustsamhällen helt beroende av fiske, algodlingar, skaldjursplockning för såväl protein som inkomst. Haven är också starkt förknippade med rekreation och kulturella värden. Men haven har länge behandlats styvmoderligt, man har tömt det på liv, förstört dess bottnar, förgiftat dess invånare och försurat vattnet. ”Det är därför hög tid att vi människor tar vårt ansvar för haven och återställer dess biologiska rikedomar”, säger Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och fiske på Naturskyddsföreningen. Läs mer om Naturskyddsföreningen här.

Mål 14 av de globala målen pekar på flera viktiga åtgärder som måste till för att nå ett ansvarsfullt nyttjande av marina resurser, bl.a. att minska fisketrycket och sluta använda destruktiva fiskemetoder, ta bort miljöskadliga subventioner, sluta förgifta, övergöda och försura haven och ge småskaliga fiskare i framförallt låginkomstländer större möjlighet att påverka förvaltningen av marina och kustnära resurser, berättar Ellen.  

Precis som andra internationella mål om biologisk mångfald slår mål 14 fast att haven behöver mer skydd i form av marint skyddade områden. Men ambitionerna är enligt Ellen för låga; ”Tyvärr är ambitionen lika låg som den var i Nagoya 2010, det vill säga att enbart 10 % av haven ska skyddas på detta sätt. Detta trots att forskning visar att för att skyddet ska få någon reell effekt behöver det ligga på minst 30 %. För oss på Naturskyddsföreningen är det också viktigt att berörd lokalbefolkning inkluderas i processen när skyddade områden etableras”.

Naturskyddsföreningen kommer som tidigare fortsätta arbeta för ett hållbart nyttjande av våra hav i Sverige, Europa och globalt. Ellen belyser dock att mål 14 stärker organisationen i sin möjlighet att få gehör för föreslagna åtgärder bland politiker och beslutsfattare. Det ger också en tydlig utgångspunkt för Naturskyddsföreningens SIDA-program med dess samarbetsorganisationer i Afrika, Asien och Latinamerika.

”Vi har med glädje konstaterat att Sverige frivilligt tagit på sig ett stort ansvar för att lotsa mål 14 av de globala målen för hållbar utveckling i hamn. Det kommer bli en stor utmaning och ett arbete som inte bara kommer behöva göras genom internationella fora och genom EU utan också här hemma”, säger Ellen. Exempelvis är bottentrålning en vanlig fiskemetod i svenska vatten. Här menar Ellen att Sverige skulle kunna gå före och visa vägen och förbjuda destruktiva fiskemetoder. Hon pekar även på att frågan även skulle kunna drivas genom WTO och genom att förbjuda miljöskadliga subventioner till fisket; ”Utan skattesubventioner för fiskare skulle inte bottentrålning vara en särskilt lukrativ fiskemetod. Det är också viktigt att Sverige ser till att EU nu lever upp till de mål de satt för sina fiskeavtal med länder i framförallt Västafrika men numera även i Östafrika. Avtalen ska vara öppna, bygga på beståndsuppskattningar och pengarna som betalas ska komma lokalbefolkningen till del och säkra kontroller och förvaltning”. 

”Vi räknar också med att Sverige och EU arbetar aktivt för en effektiv implementering av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations nyligen antagna internationella riktlinjer för småskaligt fiske. Dessa riktlinjer tar ett helhetsgrepp vad gäller hållbar utveckling av våra hav, kuster samt fiskesamhällen världen över, och skulle också hjälpa till att uppfylla många av de övriga hållbarhetsmålen”, avslutar Ellen.

Foto: Tobias Dahlin

På bilden ser vi koralldjur som kallas för sjöpennor, 

de slås ofta ut av bottentrålning.