Naturskyddsföreningen är väldigt
glada för att haven äntligen har fått en plats bland de globala målen för
hållbar utveckling. Haven är inte bara oerhört viktiga för mat och försörjning
utan också för transporter och turism. I låginkomstländer är många
kustsamhällen helt beroende av fiske, algodlingar, skaldjursplockning för såväl
protein som inkomst. Haven är också starkt förknippade med rekreation och
kulturella värden. Men haven har länge behandlats styvmoderligt, man har tömt
det på liv, förstört dess bottnar, förgiftat dess invånare och försurat
vattnet. ”Det är därför hög tid att vi människor tar vårt ansvar för haven och
återställer dess biologiska rikedomar”, säger Ellen Bruno, sakkunnig marina ekosystem och
fiske på Naturskyddsföreningen. Läs mer om Naturskyddsföreningen här.
Mål 14
av de globala målen pekar på flera viktiga åtgärder som måste till för att nå
ett ansvarsfullt nyttjande av marina resurser, bl.a. att minska fisketrycket
och sluta använda destruktiva fiskemetoder, ta bort miljöskadliga subventioner,
sluta förgifta, övergöda och försura haven och ge småskaliga fiskare i framförallt
låginkomstländer större möjlighet att påverka förvaltningen av marina och
kustnära resurser, berättar Ellen.
Precis som andra internationella mål om
biologisk mångfald slår mål 14 fast att haven behöver mer skydd i form av
marint skyddade områden. Men ambitionerna är enligt Ellen för låga; ”Tyvärr är
ambitionen lika låg som den var i Nagoya 2010, det vill säga att enbart 10 % av
haven ska skyddas på detta sätt. Detta trots att forskning visar att för att
skyddet ska få någon reell effekt behöver det ligga på minst 30 %. För oss på Naturskyddsföreningen
är det också viktigt att berörd lokalbefolkning inkluderas i processen när skyddade
områden etableras”.
Naturskyddsföreningen kommer som tidigare fortsätta
arbeta för ett hållbart nyttjande av våra hav i Sverige, Europa och globalt. Ellen
belyser dock att mål 14 stärker organisationen i sin möjlighet att få gehör för
föreslagna åtgärder bland politiker och beslutsfattare. Det ger också en tydlig
utgångspunkt för Naturskyddsföreningens SIDA-program med dess samarbetsorganisationer
i Afrika, Asien och Latinamerika.
”Vi har med glädje konstaterat att Sverige
frivilligt tagit på sig ett stort ansvar för att lotsa mål 14 av de globala
målen för hållbar utveckling i hamn. Det kommer bli en stor utmaning och ett
arbete som inte bara kommer behöva göras genom internationella fora och genom
EU utan också här hemma”, säger Ellen. Exempelvis är bottentrålning en vanlig
fiskemetod i svenska vatten. Här menar Ellen att Sverige skulle kunna gå före
och visa vägen och förbjuda destruktiva fiskemetoder. Hon pekar även på att
frågan även skulle kunna drivas genom WTO och genom att förbjuda miljöskadliga
subventioner till fisket; ”Utan skattesubventioner för fiskare skulle inte
bottentrålning vara en särskilt lukrativ fiskemetod. Det är också viktigt att Sverige
ser till att EU nu lever upp till de mål de satt för sina fiskeavtal med länder
i framförallt Västafrika men numera även i Östafrika. Avtalen ska vara öppna,
bygga på beståndsuppskattningar och pengarna som betalas ska komma
lokalbefolkningen till del och säkra kontroller och förvaltning”.
”Vi räknar också med att Sverige och EU
arbetar aktivt för en effektiv implementering av FN:s livsmedels- och
jordbruksorganisations nyligen antagna internationella riktlinjer för
småskaligt fiske. Dessa riktlinjer tar ett helhetsgrepp vad gäller hållbar
utveckling av våra hav, kuster samt fiskesamhällen världen över, och skulle
också hjälpa till att uppfylla många av de övriga hållbarhetsmålen”, avslutar
Ellen.
Foto: Tobias Dahlin |
På bilden ser vi koralldjur som kallas för sjöpennor,
de slås ofta ut av bottentrålning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar